Skördens slut

Förra sommaren arbetade jag på en liten fruktgård nära byn Kivik. Varje morgon plockade vi äpplen och päron tills solen blev för varm. På den sista dagen kändes allt annorlunda. Medan vi lastade de sista lådorna på den gamla röda lastbilen dök mörka moln upp plötsligt och kraftigt regn började falla. Vi hade redan plockat det mesta av frukten men några korgar stod fortfarande på den avlägsna åkern. Ägaren Sven Lindgren ropade att vi skulle skynda oss innan marken blev till lera.

När vi sprang tillbaka med korgarna halkade min vän Anna och tappade flera päron. Vi stannade för att hjälpa henne och skrattade trots regnet. När vi var klara var våra kläder helt genomblöta.

Herr Lindgren hade förberett en liten avskedslunch inne i ladan. Medan vi åt smörgåsar och drack kall lemonad berättade han att han hade bestämt sig för att sälja gården nästa år. Alla blev tysta ett ögonblick. Jag hade lärt mig att älska de tidiga mornarna och doften av mogen frukt men jag visste att detta var slutet.

Efter lunchen städade vi verktygen och sa farväl. När jag gick mot grinden ropade Anna att hon hoppades att vi skulle arbeta tillsammans igen någon dag. Jag log och svarade att om vädret höll sig torrt nästa sommar skulle jag överväga att komma tillbaka. Regnet slutade äntligen när jag nådde busshållplatsen nere i byn. När jag såg tillbaka på den tomma fruktträdgården insåg jag hur mycket jag skulle sakna de långa tröttsamma dagarna.