Förklara hur man gör något

På A2 #19 var passiv en samling färdiga uttryck: is included, was built, I was born. Nu blir den ett system. Du kommer att kunna sätta vilket tempus du känner till i passiv och beskriva en hel process — hur man bakar bröd, hur ansökningar granskas, vad som har gjorts med ett hus — utan att en enda gång nämna vem som gjorde jobbet.

Formen: be i rätt tempus + verbets tredje form. Den tredje formen ändras aldrig, tempus bärs bara av be. Därför bygger man passiv i två steg: bestäm först vilket tempus som behövs, sätt sedan be i det tempuset och lägg till den tredje formen.

Två ord blandas oftast ihop: being står i de pågående formerna (is being repaired — repareras just nu), been — i perfekt (has been repaired — har redan reparerats).

Nekande och frågor bildas efter reglerna för det tempus som be står i. not placeras efter det första hjälpverbet, och i en fråga flyttas det första hjälpverbet fram. do behövs inte i passiv: dess jobb gör be.

Varför engelskan behöver passiv. På svenska kan man säga ”man bygger en skola här”, ”här byggs en skola” eller ”det byggs en skola här”. Den som handlar behöver inte nämnas: ”man” eller s-passiven gör jobbet, och ett formellt ”det” kan stå som subjekt. Engelskan har inget sådant vardagligt ”man” — one låter formellt, och i tal säger man they eller you. Ett tomt it fungerar inte heller som subjekt här. Om den som handlar är okänd eller oviktig, blir saken subjekt, och verbet står i passiv. Därför är passiv mycket vanlig i engelskan, särskilt i instruktioner, meddelanden och nyheter.

När man väljer passiv.

Den som handlar är okänd: My bike was stolen last night. Vem som stal den vet ingen.

Den som handlar är oviktig eller självklar: The office is cleaned every evening. He was arrested at the airport. Det är klart att det var polisen som grep honom.

Man beskriver en process eller en regel: First the flour is weighed, then it is mixed with water. Applications are checked within two weeks. Det viktiga är stegen, inte människorna.

by — vem som gjorde det. Den som handlar nämns med by bara om den är viktig eller ny för lyssnaren: This bridge was designed by a famous engineer. I de flesta passiva meningar finns inget by alls.

Passiv med två objekt. give, send, offer, show, pay har två objekt — till vem och vad. Subjekt i passiv blir oftast personen: They gave me a form → I was given a form. Svenskan säger här oftast ”jag fick en blankett”. Varianten A form was given to me är också rätt, men låter mer skriftspråklig.

Passiv finns bara hos verb med objekt. Passiv vänder på meningen: det som handlingen riktades mot blir subjekt. Om verbet saknar objekt finns det inget att vända på. happen, arrive, die, fall, appear gör ingenting med någonting, och de har ingen passiv: What happened?, inte ✗ What was happened? Testet är enkelt: om man kan fråga ”vad?” eller ”vem?” — vad byggde man, vem grep man — är passiv möjlig. Om inte — nej.

Två verbpar visar regeln särskilt tydligt. I varje par sker det ena verbet av sig självt, det andra görs med något. Passiv har bara det andra.

Svenskan har samma par: ”ligga” och ”lägga”, ”stiga” och ”höja”. Fällan ligger i formerna: lay är både ”lägga” och preteritum av ”ligga”: I lay in bed — ”jag låg i sängen”. -ing-formen av ”ligga” är lying, av ”lägga” — laying.

Jämför. Samma nyhet om priserna låter olika:

Bakom en passiv står alltid någon osynlig som handlar, medan rise inte säger något om någon sådan.

Fler exempel:

Så säger man inte. ✗ He rose his hand → ✓ He raised his hand. Handen höjer man, verbet har ett objekt — alltså raise.

Testa dig själv. Hur säger man They are repairing the road i passiv? Varför går det inte att säga Prices were risen, och hur säger man rätt? ”Hon lade sig på soffan” — She lay down eller She laid down?